erilia

Jag är sjuk igen, allt började i söndags så jag red alldrig jag hann så mkt som hoppa ont känna att smärtan som fölljt mig ända sedan morgonen börjar göra mig yr och att bilden framför ögonen blir suddig och så hoppade jag av. Igår longerade jag Tottis vilket jag ska göra under de kommande 5 dagarna om inte C hoppar upp då jag tar antibiotika och inte får rida eller anstränga mig fysiskt under den tiden. 

 

Igår tog vi den första galoppen efter att Tottis varit sjuk. Vi galoperade runt 8 varv åt varje håll i ett väldigt lugnt tempo. Men passet började inte exakt bra. Tottis var rädd för hundsakerna och då jag red själv så löste jag det på mitt sett. Vi travade långsamt in mot den läskiga långsidan och gjorde halter lite då och då. Ju närmare de läskiga sakerna vi var desto oftare stannade vi till slut stod vi vid de läskiga tunnlarna, då fick Tottis lukta på dem och sedan dess har det inte varit någon fara.

 

Idag red jag med min tränare. Det gick helt okej faktiskt vi galoperade över två cavalettis på en åtta. Tanken va väl att vi skulle byta ben haha men det gick inte så bra..

 

Då är det alltså gjort jag har ridit världens finaste häst idag. Hon var  förvånasvärt pigg och framåt utan att vara busig. Ledigheten har gjort henne gott kan man lugnt säga. För att inte överdriva så skrittade vi och travade bara. Tottis tyckte att en av långsidorna där alla agilitygrejjer står var väääldigt läskig åt vänster speciellt. Jag funderar på hur det står till med hennes högra öga ibland. Hon blir alrdrig rädd för saker vi stöter på från vänster, lite tittig är hon alltid men jag vet själv att det är saker jag kan rida genom, genom att driva lite extra och böjja henne innåt. När hon märker något på höger sida så är det alltid i sista sekunden och hon blir rädd på riktigt. För att inte hetsa upp henne så började vi helt enkelt med att rida en bit innanför spåret på den långsidan för att sedan förflytta oss åt höger dock kom vi aldrig till att rida på spåret. Jag måste säga att det var ett härligt pass, även om jag hatar att rida i skidjacka och känna mig som en michelingubbe som dock fryser om fötterna då tretorn visst inte var värst grymma vinterstövlarna. Imorgon ska jag upp på Tottis rygg igen så det ska bli jättekul

 

 

Idag skulle Tottis visa mamam att hon minsan är jättefrisk och välmående. Hon bockade som bara den under longeringspasset som hon skulle gå idag. Hon är så söt när hon bockar, hon bockar, vänder huvudet innåt kollar ifall mamma sett att hon är glad. Sparkar ut med ett ben och så kollar hon på mig igen. Hon rycker aldrig i longeringslinan utan stannar snällt på spåret gullegrisen. Efter att jag longerat fixade jag hennes mat och sedan väntade världens kelstund. Jag fick klappa och klia överallt och till slut så kom Tottis över min halsduk och la den på boxdörren för att ge mig en massa blöta pussar. Hon är allt söt den lilla rackaren. Och man märker att hon mår så mycket bättre nu vilket är en otrolig lättnad för mig. Hästar blir ju ändå som barn

 

Idag fick Tottis jogga lite i ridhuset. Sedan ryktade jag henne. Hon verkar verkligen mycket piggare. I ridhuset visade hon bockning efter bockning. Det känns otroligt skönt att det är på rätt väg nu. Men det skulle var skönt att veta varför hon blev sjuk. Hon gick ju inte ute pga. ett öppet sår, så det är inte så att det regnat, snöat eller blåst på henne. Hon har endast ridits i ridhus. Och efter senaste rakning så satte jag på ett varmare täcke.. Det märkliga är att vi har en till sjuk häst i stallet som visst varit sjuk längre än Tottis, ett virus?

 

Efter att ha varit i stallet så åkte jag till ett annat stall och rakade en liten liten ponny. Han hade aldrig blivit rakad förr så vi tog det lugnt och efter en halvtimma så var en hunterklippning klar :) Sötnöten hade ju typ 5 cm lång päls :P

 

När jag kom in i stallet fick jag höra att Tottis verkar gladare och äter för fullt. Såklart blev jag glad, tempen är nere vid 37,5 :)

 

Hon fick gå ut i hagen ensam i tjugominuter. Imorgon ska vi gå en promenad ner till sjön tror jag och i helgen ska jag longera henne. Känns så otroligt skönt att veta att det är bra. Tottis är en häst som visar hur hon mår. Mår hon dåligt så är hon irriterad och flyger runt hela sin box. Mår hon verkligen dåligt så är hon hängig. Och när hon mår bra är hon världens sötaste häst som pussar på folk med en mule full av mesh hon äter. Hon älskar att lägga hötussar på min vita mössa... En gång åkte jag heeela vägen hem, läs buss i 30 min och tre tunnelbanstationer med en hötuss på huvudet...:P

 

Både jag och Tottisen börjar få nog av att hon är sjuk. Idag höll hon på att sparka sönder boxen när jag kom och imorse rymde hon när de skulle ge hästarna vatten.Jag är rädd att hon kan bli värre av att hon sprungit runt i fullfart i 20 minuter på stallplanen. Och så är jag rädd att någon skada kommer fram, underlaget på stallplanen är inte den bästa.. Idag  låg tempen på 38,00 igen 0,2 mer än igår. Jag själv är trött sliten, har ständigt ont i magen då jag stressar på jobbet och oroar mig för Tottis. Jag hoppas verkligen att det snart är bra det kan bara inte fortsätta såhär. 

 

Idag ska vi snart åka ut till stallet och ta tempen samt fixa varm mat till pollen min. Jag vill att hennes temp ligger under 38 grader minst tre dagar på raken, och att hon slutar hosta när hon äter. Då ska vi gå lite promenader ett par tre dagar, sedan ska hon travas lite, hostar hon inte då så hoppar jag upp för skritt och trav och innan jag ska plocka in galoppen ska den testas under ett longeringspass först. 

 

Jag ska även beställa en örtblandning för hästar som har andningsproblem och ingefära som förstärker imunförsvaret så får vi hoppas att detta var den enda förkylningen vi behövde gå genom.

 

Igår var Tottisens temperatur 38 på morgonen och 38,1 på kvällen. Hon hade ätit allt fint och verkar i allmänhet piggare. Det lite kluriga med henne är att hon är en häst som kämpar, hon visar inte sina svagheter och på så vis tror många utomstående att hon mår bra då hon drar på en tuff-mask när de går in i boxen medan hon står och hänger med huvudet med mig. Och hon är ju en riktig arab så att stå still är så gott som främmande. 

 

 

Likadant med att ta tempen, när veterinären gjorde det så stegrade hon, när jag kommer in själv står hon blixtstilla. Jag kan ge henne sprutor själv och då händer inget heller, gör någon annan det så är hon uppe i taket igen. Hennes beteende får många att missdiagnostisera och jag får ofta dra hela historian om hennes liv. Då brukar de tro mer på vad jag sagt innan.

 

Det ser bättre ut faktiskt. Tottis fick sin medicin imorse och då var tempen nere på 37,5 grader. Jag ska till stallet snart igen och kolla hennes temperatur och ge henne lite medicin. Hon får bara varm mat nu eftersom hon alltid haft lättare att äta varm mat under vintrarna. Även om vi i Polen har plussgrader och grönt gräs nu den 1a december. Jag bytte täcke till ett med 300 g fyllning, jag tycker det är lite väl mycket för 5-6 plussgrader men hon fryser i ett tunnare speciellt att hon står i ett utestall så det värms inte upp direkt. 

 

Det känns så otroligt skönt att se en lite piggare häst. Igår var jag helt förkrossad på morgonen. Jag funderade på hur dåligt det skulle vara hela tiden men det var ju som tur var inte så illa :) 

 

Tottis är sjuk. När jag kom in i stallet imorse sprang stallkillen fram till mig och sa att hon inte äter sin mat varken fodret eller höet. Hon hade 39 grader feber, hemsk hosta och var snorig. Veterinären ville undvika att ge henne antibiotkia så hon fick en vitaminboost och medicin för hostan. Jag tog tempen på henne klockan 18 och det var bara 38 då. Imorgon ska jag ta tempen klockan 9 igen så det blir att gå  upp tiiidigt igen. Jag hoppas hon blir bra bara.

 

Orkade inte skriva något på bloggen igår. Var sönderstressad pga mitt jobb. Och känner av stressen än idag. Men det börjar bli bättre. Och så vart väl inte ridpasset det bästa heller. Tottis har troligen inte fått sitt hö uppblött som hon ska och hon hostade. Jag kände att det tar imot i galoppen och att hennes andning blir ojämn därför kändes det inte rätt att fortsätta ridningen.

 

Juste ja! Jag rakade Tottis igår också. Tänkte raka hennes ben då jag kom på att min rakmaskin är för stor så nu ser hon lite lustig ut, men på lördag ska det fixas till. 

 

Idag hade Tottis ledigt, jag har jobbat från klockan tio och åkt runt till elever, jag jobbar som svenskalärare. Nu har jag lite ledigt och så kommer nästa elev om typ tjugo minuter och så slutar jag sen vid 20.00. Jag besökte dock Tottis mellan två lektioner jag hade och så åt vi lite tillsammans. Hade med mig knäcke och äpplen så vi delade på maten. Imorgon ska Tottis troligen longeras så får vi se hur det är med hostan nu när vi sagt till om höet väldigt strängt

 

Idag blev vi väl lite arga på varandra i början dock gick det över välidgt fort. Tanken var att vi skulle hoppa idag, vi hade bokat ridhuset och allt. Men när jag börjat sadla kom min kompis som har en häst som rehabiliteras endast longeras i ridhuset pga. säkerheten så vi gick ut på utebanan istället. Det kändes minst sagt lagom kul efter vad Tottis haft för sig de senaste dagarna där ute. Men det blev bara en pirruett i jag vill gå hem nu! stilen och så körde vi på. 

 

Vi småhoppade kan man väl säga, då vi red en jättenyttig övning med 4 eller 5 studs, minns inte riktigt. Det låg en bom före serien och en bakom och vi red studsen på en åtta. En väldigt nyttig övning för såväl ryttare som häst. Tottis jobbade på som bara den och fick berömm av tränare.Hon älskar att hoppa och det märks

 

Är nog lite förkyld faktiskt, har ont i halsen ont i magen och så går jag runt och fryser här hemma. Får nog be C att hoppa upp på Tottisen då det inte känns allt för smart att rida med en förkylning. Tar istället lite C vitamin och försöker hålla mig i värmen. Kommer iaf att åka till stallet och fixa i ordning Tottis, kickar medicinerna in så antar jag att jag hoppar upp.. om jag känner mig själv rätt blir det svårt att hålla sig. 

 

Ikväll har jag ett viktigt samtal på jobbet som avgör mitt att vara eller inte vara där. Oavsett hur det går blir det bra. Just nu känner jag att det är ett jobb som kostar mig på tok för mycket nerver.

 

PS. Jag hittade bilder på Tottis från provridningen igår

 

Tottis fick ledigt idag, jag mår lite uderligt nämligen.... Har ont precis överallt och har ork så det räcker att skriva några få meningar nu efter att jag sovit en stund. 

 

Usch idag var inte min dag började passet med att bli smått sur på min tränare som bara sa en massa saker jag inte hörde då jag var supertrött. Gick upp kl 5 imorse för att hinna med allt jobb jag hade idag. För att sedan få den tidigaste lektionen avbokad precis när jag låst dörren... så egentligen skulle jag kunna ha sovit till 8 minst.. suck.

 

Idag fick vi känna på att vara dressyrmuppar i hoppsadel och hoppläder så klart :P Och gud vad tråkigt det är att rida ett helt pass utan bommar. Vi övade iaf mycket precision hos mig, tiometersvolter, åttor längst medellinjen, serpentinbågar, bågar längst långsidorna, mycket förlängningar och förkortningar. Under passet fick jag en stark känsla av att Erilia biter sig in i bettet och kör huvudet nedåt. Ett väldigt tufft läge att rida ut från. Driver man för mycket så kör hon upp huvudet och drar igång racet med bettet mellan tänderna, driver du på för lite sticker hon ner huvudet och bockar, gör du ingenting blir du snart av med kännseln i fingrarna. Detta beteende är också anledningen till att jag funderat på att testa ett liiite skarpare bett. Speciellt till hoppningen där hon gärna drar iväg lite och bestämmer hellre antalet språng hon vill ta själv.

 

Men jag är lite rädd att ett lite starkare bett blir för mycket i min hand så jag väntar ett tag till med det tror jag faktiskt. Speciellt då det finns pass som går utmärkt om hon inte stressar under dem. Och det är inte så lätt med en arab då.. Idag så gjorde de någonting utanför tältridhuset vi red i så vi flängde titt som tät åt olika håll. 

 

Imorgon vilar Tottis, på söndag är det träning igen :)

 

För att vinna ska ni vara med här, jag är med och tävlar och hoppas smått på en fin fin teckning

 

 

 

Ibland så funderar jag seriöst på om man kan rama in en så fin ponny och hänga den på väggen hemma. Hon är verkligen den sötaste och bästa ponnyn ibland, okej oftast då jag inte kan vara sur på henne :P Igår skulle vi hoppa inför silverryttarmärket som vi planerat skulle ta i december, men det blir så att vi tar det nästa år istället då min tränare ska iväg till Cavaliada i Wroclaw då, dit Tyra ska bla. 

 

Så klart så går allt bra fram tills jag ska hoppa... då säger jag att jag inte vill hoppa längre och styr bortom räcket. Till slut kommer vi över vid försök nummer tre och då infinner sig också kännslan "Denna ponny hoppar som en gud". Så hoppar vi några enstaka hinder till och till slut hela banan två gånger. Tottis är ju en häst som verkligen kan hoppa och ibland hoppar småhinder allt för högt så det blir lite roligt ibland när man hör min tränare från marken säga "Oj vad hon hoppar". Efter att vi travat av så körde vi på min nya ide.... min nya ide är en hästhalsduk som jag skapat av ett skrittäcke, då Tottis svettas hela hon så hon behöver något på halsen också. Hästhalsduken funkar uberbra, ska nog sätta mig ner och sy en halsduk åt henne imorgon. 

 

När vi skrittade av kom lite nostalgiberättelser så här får ni dem i rätt ordning.

 

- Jag minns dagen jag skrev på avtalet. Efter jag skrivit på det gick vi och hämtade hennes nya grimma och grimmskaft i bilen. Då möter vi stallägaren som står och pratar med de som sålt Tottis och säger "Ja men vart är hästen. Har ni inte tagit in henne? Ni vet att ett höstköp kan gå tillbaka?" Efter det tog det ca en eller två timmar att fånga Tottis i hagen.

 

- Hela tre dagar senare kom jag dit med mormor. Det hade regnat och hela första delen av hagen var en stor lerpöl. Jag fick fast Tottis men hon vägrade gå genom såväl lera som vatten... Hon ryckte och ryckte men vi kom över några lerpölar. Så gick jag ner i en till och då blir hon rädd och vänder sig om hastigt, jag som visste hur lång tid det skulle ta att fånga henne igen hänger kvar i grimmskaftet. På det viset sprang jag efter henne så fort att mina stövlar fastnade i leran och jag barfota fick gå dessa 300 meter tillbaka till dem. 

 

-  Efter ca. två eller tre månader bad jag tjejen jag red hos lite då och då hoppa upp jag tyckte att det vore bra om hon kände hästen. Tottis hoppade ut från ridhuset och hon ramlade av. Hon hoppade upp igen och då slängdes hon av i ett hörn.

 

Ja lite nostalgi sådär för visst har hon förändrats lilla fina Erilia

 

Snacka om att Tottis är en bestämd dam, idag började sparkarna med bakben igen. "Mamma nu går vi hem!" tyckte hon och jag var en väldigt dum mamma som inte riktigt ville rida hem utan envisades och envisades. Till slut hoppade C upp för några varv och så fick jag tillbaka Tottis. Vi red travbommar på en åtta och i galoppen red vi en båge. Det stod två cavalettis på medellinien och så en cavaletti åt varje håll på ett böjt spår. Inget kruxigt i det va? Nej, men vi fick rida på antingen 3 eller fyra språng i den första linien ich mellan 5 eller 6 på den andra och så länge det var 4 och 6 eller 3 och 5 så var det lätt. Bara att styra in i det tempot man vill. Men så småningom blev det 3 och 6 eller 4 och 5 och då blev det svårare. Det var inte bara att rida in i en jämn takt och rida stadigt utan rida in och antingen gasa eller bromsa. Väldigt lärorikt för mig iaf. 

 

Ska snart ge mig av mot stallet. Idag står markarbete på schemat och så hoppar vi imorgon, blir perfekt då vi kör ett lättare pass på lördag och på söndag när jag både har jobb och skola får hon ledigt. Idag hoppas jag att vi kan rida i ridhuset då jag känner mig allmänt förkyld och vill gärna ha det lite varmare iaf. 

 

På eftermidagen ska jag dock till jobbet.. suck... och prata med chefen IGEN! så hoppas jag att han tar samtalet på lite mer alvar och svara ärligt idag.. och att han inte bunkrar upp med andra medarbetare. Det är ganska störande när man vill prata med någon och folk strömmar in och ur rummet och sätter sig bredvid..