Ibland går det inte alls bra
Det gick minst sagt uruselt idag, vi "hoppade" och jag stressade mest upp mig på en massa små saker. Har lite att göra med att jag pluggar järnet och är lite allmänt coca cola påverkad efersom jag fått i mig en del av den under den senaste tiden. Så jag är lite överpigg samtidigt som mitt huvud snart exploderar.
Vi började med att bara värma upp, redan där var jag mest koncentrerad på "vad hon kan bli rädd för" det största felet man kan göra. Sedan värmde vi upp på ett kryss som byggdes om till ett rättuppstående min hoppfobi var tillbaka jag styrde på hindret såg avstånden och kände tempon men visade inte hindret noga för henne och tänkte bara på att vi kommer att krascha, vi är väldigt samspelta och hon förstår varenda ryckning i min kropp och stannar när jag tvekar. Det är här som min underbara tränare rycker in och bara pratar på medans jag rider för att lugna mig lite, dock gick det inte så bra så vi pratade genom allt och så fick jag hoppa krysset igen, sedan ställde han samma höjd som hon vägrat vid. Vi flög en bit över, en stor bit. ändå tänkte jag vad som kan gå fel när vi hoppar banan. Min tränare fick allt springa fram och tillbaka idag för att stå vid vartenda hinder jag hoppar som mentalstödjare. Och jag är tacksam att han inte gav med sig då jag bönade och bad om att han skulle hoppa henne. Istället förklarade han lugnt att alla har dåliga dagar, och det är inte han och tottis som är ett team utan hon och jag, och det är jag som ska tävla och jag som ska utvecklas med henne och inte han. Det är jag som måste inse att mina små små fel orsakar tvekningar hos min ponny. Och att det inte handlar om att han ska lösa ett problem utan att jag ska göra det eftersom jag kan men inte kan tro på mig själv.. ja det blev ett psykologbesök på hoppbanan idag ;)
Men jag tycker att det är viktigt hos en tränare att känna den ryttare dem tränar att kunna läsa ryttaren och reagera beroende på dennes humör. C kan skrika men han kan också förklara saker lugnt om och om igen. Han vet vad som funkar när, han ser när jag är så pass rädd att jag inte kontrolerar det och när jag bara är osäker. Det händer att vi skriker som helsike på varandra utan någon anledning och alla runtomkring tror att det är något seriöst fel på oss men resultaten syns.
Imorgon ska jag prata och utvärdera passet med C lite, jag vet vad jag gjorde fel och varför jag gjorde det. Och så ska jag be Tottis om ursäkt för dagens pass och krama henne lite extra då hon vekligen har det tufft med mig ibland, dock har denna ponny gjort en otrolig resa, de flesta tror inte sina ögon, och jag tror inte heller på det denna häst kan ibland... för hon vet inga gränser för hur bra hon kan bli
Hööks
rösta på oss är ni snälla
https://www.facebook.com/hookssverige?sk=app_435599139806783&app_data=4956%3A%3A07a5b2ba2c11800879c87bd148d3553357891f23
Sol :)
Solen skiner för fullt därute och jag börjar göra mig redo för stallet. E ska longeras idag, om vår roudpen är ledig när jag kommer får det bli frihetslongering då vi inte jobbat från marken på väldigt länge.. Annars får vi leka lite lekar i hennes hage sedan. Imorgon ska hon bara ridas med lite bommar och kanske cavalleti och så antar jag att vi hoppar på onsdag eller torsdag, jag har fullt upp med prov i skolan så de kommande två veckorna finns inga tävlingar inplanerade. Och den som fans fick vi stryka då tränaren är borta då och jag känner inte att det är dags att åka själv med henne än. Dels är hon mentalt unghäst, dels har jag inte tävlat på en evighet och spänner mig som fasiken och behöver därför ha med C som kör sin "jag är farligare än allt runtomkring metod".
Ja jag har slutat rida för A, det skulle inte gå ihop helt enkelt, och så tar de lika mycket för en träning och då är A inte utbildad tränare utan typ något annat med ridning och C är både dommare, A- tränare och eraren hoppryttare. Dessutom lägger han mer krav på mig, även om E skulle slänga av mig skulle han kunna säga vilka av mina signaler som orsakade det. På den korta tiden han arbetat med oss har vi bytt från hackamore till bett - jag började rida på hack då A ville att jag skulle halsörlängare jämt och det tycker jag är fel. Nu rider vi utan hjälptyglar - E börjar långsamt tugga på bettet och söka stöd i handen, det är en lång väg kvar men jag ser en enorm skillnad. Jag är även säkrare när jag hoppar, jag vet att om hon stannar så är det mitt fel. Jag är gärna lite före och gör att hon får för mkt belastning fram och har svårare att hoppa. Det tränar vi mycket på.
Hoppning på schemat
Idag stod det hoppning på schemat, då jag red som en kratta igår så gick jag in med låga .. ja nästan inga förväntningar. C är en tränare som aldri berömmer under en träning och alltid puschar för mer och mer och mer.. vi red inne i ridhuset och det var så grymt varmt där..
Då ridhuset inte är så stort så hoppade vi en åtta - ett räcke och en oxer, i början vägrade rödis på oxern .. ganska så usel ridning från min sida och lite tvekande från hennes så kom vi inte över, men sen flöt det på. Meningen vart att jag ska titta på nästa hinder, vi brukar nämligen skojja om mitt headshaking syndrome ;) efter små små cavalletis som jag tränade rödis på när hon kom kollade jag alltid ner om hon galoperar på rätt ben. Då jag red utan tränare vart mitt tittande typ "och ducka ner med huvudet ända ner till knäät"..och nu har jag kommit på att göra det i hoppningen ;) så därför fick vi rida en åtta idag.
Det andra syftet med denna övning är att svänga rätt, altså med alla hjälperna vilket jag gärna glömmer speciellt efter ett år på hackamore. Men i slutet gick det riktigt fint och beröm fick vi också till slut :)
Då ridhuset inte är så stort så hoppade vi en åtta - ett räcke och en oxer, i början vägrade rödis på oxern .. ganska så usel ridning från min sida och lite tvekande från hennes så kom vi inte över, men sen flöt det på. Meningen vart att jag ska titta på nästa hinder, vi brukar nämligen skojja om mitt headshaking syndrome ;) efter små små cavalletis som jag tränade rödis på när hon kom kollade jag alltid ner om hon galoperar på rätt ben. Då jag red utan tränare vart mitt tittande typ "och ducka ner med huvudet ända ner till knäät"..och nu har jag kommit på att göra det i hoppningen ;) så därför fick vi rida en åtta idag.
Det andra syftet med denna övning är att svänga rätt, altså med alla hjälperna vilket jag gärna glömmer speciellt efter ett år på hackamore. Men i slutet gick det riktigt fint och beröm fick vi också till slut :)
Mer svåra val
Jag kommer att säga hejdå till A .. det är för svårt att få två tränare att sammarbeta och jag vågar mer med C. Han vet när man ska skrika på mig och när man kan förklara saker lugnt och sansat. Förra veckan gick tävlingen inte alls bra, han såg dock varför och skrek inte och var allmänt ödmjuk. Igår hade vi en tävling i vårt stall jag fick lite ryck på en tjej som ställde sig centralt i kurvan där man skulle rida. Där fick C nog och skrek rätt rejält på att jag inte ska låta de som bara skrittar runt störa mig, det är fan jag som har förtur och jag borde stå fast vid det.
Efter regn kommer solsken
I söndags gick det rent ut sagt piss. Jag tror jag sa lite elaka saker till C, och så råkade jag sparka honom när jag hoppade av. Jag hade en dålig dag, hade ont i huvudet, magen, ja ni fattar almänt liksom illamående och då blir jag sur. Det blåste och då blir Erilia mer tittig då allt rör sig, och det blev jobbigt då hon inte litar på bettet än därför går hon med huvude uppe och biter sig i om hon blir rädd, så blir man runtsläpad.
Som plus på detta så hade jag en liten publik som bara glodde då de spanar in C och därefter kom en tjej han känner och de började prata så såg han inte Erilias sidohopp för vattenslangar, bommar osv, som plötsligt blev läskiga. Blev skitsur på honom allså.. och på dem andra runomkring.
Vi red bommar i trav och när vi skulle rida dem i gallop var jag så sur att jag spikade allt vilket C tyckte var skitkul. Men när vi gick av från ridplatsen så sa han att jag inte får bry mig om publiken, så han fattade varför jag var så sur.
I måndags hoppade vi, C hade verkligen bra humör. Vi hoppade först ett kryss från trav, sedan en oxer i galopp. När C tog bort avståndsbommarna förlorade jag allt och styrde som en kratta mot ett rättuppstående så Erilia stannade. Han förklarade precis vad ag hade gjort och vi flög över. Sedan hoppade vi en åtta och därefter en linie. Höjden fick jag inte veta då jag gärna fixerar mig vid höjd då 50 cm känns som en gräns och han vill gärna få mig att glömma det så jag måste lita på C och Rödisens förmåga som idag blev berömd av många i stallet.
På söndag tävlar vi 60 cm i grannstallet kan hända att vi tävlar 70 cm också om 60 går bra.
Som plus på detta så hade jag en liten publik som bara glodde då de spanar in C och därefter kom en tjej han känner och de började prata så såg han inte Erilias sidohopp för vattenslangar, bommar osv, som plötsligt blev läskiga. Blev skitsur på honom allså.. och på dem andra runomkring.
Vi red bommar i trav och när vi skulle rida dem i gallop var jag så sur att jag spikade allt vilket C tyckte var skitkul. Men när vi gick av från ridplatsen så sa han att jag inte får bry mig om publiken, så han fattade varför jag var så sur.
I måndags hoppade vi, C hade verkligen bra humör. Vi hoppade först ett kryss från trav, sedan en oxer i galopp. När C tog bort avståndsbommarna förlorade jag allt och styrde som en kratta mot ett rättuppstående så Erilia stannade. Han förklarade precis vad ag hade gjort och vi flög över. Sedan hoppade vi en åtta och därefter en linie. Höjden fick jag inte veta då jag gärna fixerar mig vid höjd då 50 cm känns som en gräns och han vill gärna få mig att glömma det så jag måste lita på C och Rödisens förmåga som idag blev berömd av många i stallet.
På söndag tävlar vi 60 cm i grannstallet kan hända att vi tävlar 70 cm också om 60 går bra.
Studs
Hoppade studs igår med C, blev en grymt lyckad träning även om allt runtomkring var totalt kaosartat. Vi har en roundpen precis vid ridplatsen och på den "lekte" en kvinna som håller på med "NH" med sin häst, dvs. hon travade och galloperade och försökte få hästen att göra det med... Då våran ridplats är stor så brukar vi betraka den som två st, så jag red på en halva och en annan tjej på den andra, hon är väldigt duktig och har kontrollen över sin häst men hon är också väldigt spyddig ibland och därför är det inte alltid kul att rida med henne.
När vi travade fram kom en tjej som har en på tok för stor häst för sin ålder, och vars tränare har minst sagt lustiga metoder. Hon longerade hästen i endast repgrimma och drogs runt hela ridplatsen, men hon valde så klar min halva, så efter at jag hoppat fick jag svänga nästan direkt för att inte olycka skulle vara framme.
Dessutom satt både hennes mamma och en tjej till och kollade på träningen. Och jag hatar att räna inför publik. På träning lär man sig liksom, och alla i vårat stall tycker om att komentera.. så det är jobbigt att träna med dem i närheten. Vi värmde upp på ett kryss som C givetvis var tvungen att höjja typ hela tiden. Och sen körde vi studs, runt 40-50 cm, dock tyckte C det var för lågt... så han började höjja på här med och skojjade lite med att bygga upp ett 120 cm hinder och säga -hoppa nu!. Jag gjorde visst en kul min där så han fick sig ett gott skratt och konstaterade sedan att Erilia ändå skulle klarat den höjden felfritt då hon är så dukig hopponny.
Vi avslutade med att hoppa kryss-kryss-rättuppstående, skrittade av och gick in i stallet. Efter passet ringde A - känns så sjukt bra att jag kan rida med dem båda. Och så pratade vi genom träningen och bestämde att jag ska starta en tävling i grannstalet nästa vecka. Ska tävla 60 cm två gånger och sen vill de att jag startar 70 cm också. Jag får troligen med både A och C till tävlingen ;)
När vi travade fram kom en tjej som har en på tok för stor häst för sin ålder, och vars tränare har minst sagt lustiga metoder. Hon longerade hästen i endast repgrimma och drogs runt hela ridplatsen, men hon valde så klar min halva, så efter at jag hoppat fick jag svänga nästan direkt för att inte olycka skulle vara framme.
Dessutom satt både hennes mamma och en tjej till och kollade på träningen. Och jag hatar att räna inför publik. På träning lär man sig liksom, och alla i vårat stall tycker om att komentera.. så det är jobbigt att träna med dem i närheten. Vi värmde upp på ett kryss som C givetvis var tvungen att höjja typ hela tiden. Och sen körde vi studs, runt 40-50 cm, dock tyckte C det var för lågt... så han började höjja på här med och skojjade lite med att bygga upp ett 120 cm hinder och säga -hoppa nu!. Jag gjorde visst en kul min där så han fick sig ett gott skratt och konstaterade sedan att Erilia ändå skulle klarat den höjden felfritt då hon är så dukig hopponny.
Vi avslutade med att hoppa kryss-kryss-rättuppstående, skrittade av och gick in i stallet. Efter passet ringde A - känns så sjukt bra att jag kan rida med dem båda. Och så pratade vi genom träningen och bestämde att jag ska starta en tävling i grannstalet nästa vecka. Ska tävla 60 cm två gånger och sen vill de att jag startar 70 cm också. Jag får troligen med både A och C till tävlingen ;)
Högljutt??
Så där nu är problemet löst, vilket känns otroligt skönt. Jag har ju turen att ha stött på 2 helt otroliga tränare och är glad att vi kommit fram till en bra lösning.
Dock var det lite kul idag, då det var konsert eller snarare festival på andra sidan av sjön som stallet är bredvid och det hördes så himla tydligt hos oss, Erilia blev rädd för trummorna och därför red vi med musik på i ridhuset, det är hon van vid och musiken från festivalen liksom blandades in i vår musik. Och hon skötte sig jätte fint, red på hacket idag då jag inte vill presse henne ill att acceptera bettet vilket leder till att hon går och slänger med huvudet och jag vill gärna att hon arbetar i rätt form mellan varven så att muskulaturen inte byggs upp åt fel håll.
Efter ridnigen hade jag tänkt fixa lite varm mat åt henne men jag fastnade i ett samtal med stallägaren och det blev inte av. Så imorgon blir det varm mat, vilket är bra för då kan hon få lite örter i maten också - dem har jag nämligen ine i stallet utan hemma för att dem inte ska bli blöta lr något.
Imorgon står hoppning på vanligt tredelat bett på schemat, efter det ska ett äppelbett med en snurrleksak i mitten testas, har även beställt ett flippan bett och nova bett samt ett tredelat äppel fullcheek - vilket jag tror kan bli toppen. Ifall dessa bett inte funkar tar vi i värsta fal till ett kombinationsbett. Anedningen till varför vi gärna vill välja bort hacket, är att Erilia var felaktigt inriden och har lärt sig att lägga mycke tyngd på framdeln, tyvär har inridningen även gjort henne rädd för att söka kontakt med ryttaren, och därför fungerade hacket så bra tills hon inte började utnytja den för att lägga all tyngd på hacket och börja styra som hon vill.
Dock var det lite kul idag, då det var konsert eller snarare festival på andra sidan av sjön som stallet är bredvid och det hördes så himla tydligt hos oss, Erilia blev rädd för trummorna och därför red vi med musik på i ridhuset, det är hon van vid och musiken från festivalen liksom blandades in i vår musik. Och hon skötte sig jätte fint, red på hacket idag då jag inte vill presse henne ill att acceptera bettet vilket leder till att hon går och slänger med huvudet och jag vill gärna att hon arbetar i rätt form mellan varven så att muskulaturen inte byggs upp åt fel håll.
Efter ridnigen hade jag tänkt fixa lite varm mat åt henne men jag fastnade i ett samtal med stallägaren och det blev inte av. Så imorgon blir det varm mat, vilket är bra för då kan hon få lite örter i maten också - dem har jag nämligen ine i stallet utan hemma för att dem inte ska bli blöta lr något.
Imorgon står hoppning på vanligt tredelat bett på schemat, efter det ska ett äppelbett med en snurrleksak i mitten testas, har även beställt ett flippan bett och nova bett samt ett tredelat äppel fullcheek - vilket jag tror kan bli toppen. Ifall dessa bett inte funkar tar vi i värsta fal till ett kombinationsbett. Anedningen till varför vi gärna vill välja bort hacket, är att Erilia var felaktigt inriden och har lärt sig att lägga mycke tyngd på framdeln, tyvär har inridningen även gjort henne rädd för att söka kontakt med ryttaren, och därför fungerade hacket så bra tills hon inte började utnytja den för att lägga all tyngd på hacket och börja styra som hon vill.
