erilia

Idag var det en arg Magda som anlände till stallet. Än en gång hade man släppt ut min häst som idag skulle stå inne. Dessutom hade man släppt ut henne ensam när det står noga i avtalet jag har med stallägaren att hon ej får släppas ensam då hon har tendenser att rymma. Som grädde på moset stog hon ute i sitt gosiga stalltäcke och smart som hon är hade hon inte rullat för då skulle hon ju ha ett genomblött täcke.

 

Nu är det ju så att det i Polen inte går att inte helinackordera en häst.. För jag skulle jättegärna betala kallhyra. Jag fixar ändå hennes mat själv efter att hon fick problem pga sin allergi eftersom stallkillen inte orkade blöta ner hennes hö och dessutom tog en av de tigare stallkillarna sig rätten att själv bestämma foderstaten till våra pollar. Jag tycker inte det är deras fel, de jobbar i ett främmande land och har aldrig jobbat med hästar. Men de borde iaf säga till när man förklarar något och dem inte förstår.

 

Jag tror inte de förstår vad vi känner gentlemot våra hästar. Erilia är mitt allt, det är hon hon har gått från ingenting till att vara en jättefin häst. Hon har lärt sig lita på människor igen. Men tack vore hennes backgrund har hon ju problem med tarmar och allergier och det vill jag kunna ta hand om. Och därför blir jag arg när jag står och förklarar och frågar om de förstår och de bara nickar och sen gör fel. Jag blir inte arg om jag måste rita det jag menar eller gå och visa det, jag blir arg om man säger att man förstår och gör sitt. 

 

Avslutar med en possitiv bild iaf