erilia

Igår hoppade jag av efter fem minuter skritt annars skulle jag svimmat. Jag kände att något var fel och det var så fel det bara kunde vara. Vi ringde eller rättare sagt min sambo ringde runt för att hitta någon läkare som kunde komma hem till oss då jag inte kunde sitta ner pga smärta och en bilresa skulle bli för mkt. Han blev väldigt rädd då alla sa att vi genast skulle ringa ambulans och blev ursinnig då jag sa att det inte behövs. Det intygade min mormor och mamma också och till slut fick vi någon att komma ut hem till oss. 

 

Jag lär inte kunna rida  under de kommande 2 veckorna i värsta fall de nästa 2 månaderna tyvärr.