erilia

Bloggen har flyttat till

 

Sådär nu är jag borta från sadeln än en gång. I lördags tog jag bort en visdomstand och gapet efter den vill inte ge sig utan kamp så jag har feber, huvudvärk och allt vad det kan vara. I söndags fick Erilia vila helt enkelt då jag inte orkade hålla mig på benen i mer än 20 min så vi åkte dit och gav henne lite morötter helt enkelt. Igår longerade jag henne och idag ska hon ridas av min tränare som snällt kör mig till stallet och tillbaka hem :) Det känns lite lagom kul att vara en zoombie precis inför den långa majhelgen här i Polen :( Men idag ska jag nog få antibiotika så jag hoppas att det lättar och att jag iaf kan få gå ut hemifrån själv. Just nu tappar jag balansen allt för ofta så jag är inte så värst självständig. 

 

Men, ponnyn verkar tycka det är helt okej, hon äter gräs och vilar upp sig .. så hon har inget att klaga på. Får se hur hon reagerar på att hon idag kommer att få ett ordentligt pass :) På tal om häst tänkte jag utnytja långhelgen till att tvätta täcken här hemma, tycker redan lite synd om min sambo... men men, han har nog blivit lite van och det  är trots allt hans "fel" att jag har häst :P 

 

Sedan ska vi nog åka runt och titta på lite andra stall då jag börjar bli grymt irriterad på vårt stall pga. många många saker... Men det får vi ta en annan dag då jag nog ska ta och sova nu :P Det var ju jättejobbigt att skriva så mkt.

 

Nu är det ju så här att jag jobbar som svenskalärare, jag har elever i alla åldrar men min yngsta elev är nio år, hon gillar hästar hon med och denna ursöta teckning fick jag av henne idag

 

Idag invigdes min cykel för detta år! Jag brukar nämligen cykla till stallet då det är varmt, det är ca. 12 km dit så en 20 minuter tar det. Och det är så skönt att slippa bussen. 

 

Idag fixades Tottisens hovar, jag ska få lära mig att fixa de själv av vår hovslagare! Ska bli så himla kul! Men innan vi grejjade hovarna så red vi ju faktiskt. Det blev inte vidare lyckat då jag fick astmaanfall efter astmaanfall då uteplatsen dammar som in i helsike. Och så klart så tänker ägaren inte vattna där så vi får faktiskt se om jag står i samma stall när sommaren är slut

 

Igår fick vi besök i stallet det var några av mina bekanta som kom över med sina barn. Och Tottisen fick vara en söt ponny som skrittade runt. Hon var så snäll! De åkte tom barnvagn efter henne, ja jag vet inte så bra ide, men sådana saker händer på tävlingar osv, och hon blev inte rädd! Jag är så stolt över min lilla ponny som bara för nästan 3 år sedan inte ens kunde gå förbi en stol utan att flyga runt. Snacka om att vara en stolt mamma!

 

Vad skönt med fredag. Skulle egentligen jobba nu men lektionen blev avbokad... så börjar jobba lite senare :) Jag kom nyss hem från stallet efter ett ganska bra ridpass. Det har gjort Tottisen gott att bli riden av min tränare. Hon är en väldigt kännslig ponny som samtidigt behöver mjukas upp ordentligt eftersom hon är väldigt stel. Det är dock en tunn tunn gräns mellan vad som är att mjuka upp och vad som är att irritera henne. 

 

Idag hade hon kanske inte 100 % av sin vanliga energi, men jag tror att det är efter gårdagen. Temperaturen här i Polen har verkligen sjutit i höjd, för två veckor sen snöade det och nu är det plus 20, och det tar på hästarna. Igår red vi mitt på dagen pga. mitt jobb så det var varmare och så skuttade vi över en balansövning också så hon tyckte att allt var lite tråkigare idag. 

 

Vi galoperade iaf bommar på en volt idag, tanken var att få mig avslappnad, jag har ju trots allt inte ridit på över två månader. Det är en lärorik övning som är svårare än det ser ut... och vår svaga sida är att vi båda har problem med vänster sida, mina högerhjälper är bättre. Så vi fick oss ett riktigt bra träningspass. Men det känns skönt, jag har mycket saker på känn nu så det är bara att kunna flytta skänkeln den där centimetern som behövs och sluta grejja med händerna osv... Jag vet vad jag gör fel och jag tror att det blir bättre om jag bara slappnar av :P

 

 

 

Idag, har jag haft lite sovmorgon.. eller tja städmorgon rättare sagt. Jag ska ut och ha en lektion och efter den åker jag till stallet. Idag känns musklerna ganska ok, men vi får se hur det ser ut när jag väl är uppe i sadeln :)

 

Jag kände mig lite öm om baken och stel igårkväll och imorse men jag kom ju för fasiken inte ihåg känslan man för när man sätter sig ner i sadeln den adra dagen efter en lång paus... Tur att min tränare inte var på plats då jag red runt padocken och sa aj aj aj och oj hela tiden typ. Sen gick det bättre. 

 

Även idag red vi bommar, tre linjer av tre bommar, en linie vid kortsidan en vid långsidan och en på diagonalen, så man kunde variera ridningen mycket. Även idag jobbade ponnyn på fint och bra. Det skönaste var ju ändå galoppen eftersom jag galoperade igång henne i lättsits och hon verkligen jobbade på fint hela hon. Sen galoperade vi över bommarna som då lagts om till galoppbommar. Jag fick ta och ställa mig upp i lättsits igen då jag gärna pumpar med överkroppen och kommer fram med skänkeln ner jag sitter ned och bara rider bommar. Till slut kom jag på att jag ju ridit i en timma utan att märka av min bak som verkte som i i helsike fortfarande. Imorgon lär det ju vara bättre :P

 

Ja, idag red jag mitt första riktiga pass. Man kan rida ute nu så Tottis blir inte lika rädd längre eftersom det inte finns några ridhusväggar som flänger runt. Vi red lite bommar i såväl trav som galopp och jag måste säga att det är en helt otrolig ponny jag har! 

 

Hon var så himla härlig att rida igen, och väldigt modig för att vara sig själv, vilket var väldigt skönt för min del då :P

 

 

 Jag gick upp klockan 4.30 imorse för att hinna till Tottisen innan en arbetsintervju, tanken var att longera henne låg och rund i lugnt tempo idag och gå en promenad imorgon dock kom jag till stallet väldigt tidigt och hon åt fortfarande sin frukost, så vi tog en prommis idag. Imorgon blir det longering och söndag vilar hon, på måndag ska hon longeras lite lättare och på tisdag  hoppar min tränare upp och rider fram till lördag. Nästa vecka hoppas jag att det blir jag som hoppar upp på tisdag

Gud vad det snöar här i Warszawa, usch alltså. Idag hämtade jag mina rtg bilder, med min fina fina rygg :P och så ska jag skicka de till Sverige och gå till en annan läkare i Polen för att få en secnd opinion. Jag ska ta mig upp på hästryggen när man kan rida ute. Vi har ett tältridhus som blåser och så .. och jag vill inte göra mig illa. 

 

Idag longerades Tottis igen..... min tränare och jag har väl en liten konflikt som jag inte tror han känner till. Jag fick höra inte så trevliga saker om mig själv från honom i torsdags och är ganska så arg för det... Så vi får se hur det blir med hästeriet.. tiden får helt enkelt visa oss allt

 

 

Gud, det var ju inte igår man skrev... Men jag har  inget att skriva om. Min rygg ser inte direkt lovande ut. Jag har en kota förrflyttad och ifall jag ramlar av så är det stor risk att den förflyttar sig och då måste jag genast gå genom en smärtsam operation.

 

Men, man får ju inte ge upp så lätt. Jag har bokat in mig hos en bra sportortoped för att se vad han säger, och jag tänker utgå från det. Jag försökte hoppa upp på Tottisen två gånger och det blev pannkaka pga problem med ridhuset båda gångerna men jag hann iaf. trava lite. 

 

Just nu funderar jag på hur jag ska göra med ridningen, ramlar jag av så kan det ju gå väldigt illa och jag kanske inte kommer att få rida igen. MEN vi kan ju lika gärna krocka med någon igen och då kan jag också få höra att jag måste opereras och inte får rida. Och då låter det ju bättre att göra det man älskar om man ändå vet att risken finns därute. Frågan är bara om jag fortsätter att hoppa, eller om jag flyttar Tottisen till ett stall med fler hagar, kanske en lösdrift, lite längre bort från stan. Jag kommer visserligen finna det grymt jobbigt att inte se henne varenda dag men hon skulle ha det bra, då skulle hon få bli en liten skogshäst.. som hon absolut inte passar som eftersom hon är så rädd för allt i skogen :P.

 

Sen kan jag ju hitta en hel eller halvfodervärd, men jag tror att det kan bli svårt, plus att jag inte riktigt litar på polacker när det gäller hästar. Bara i vårt stall står en tjej som rider sin häst fast hans ben är svullna för att hon vill rida och inte promenera med honom. 

 

Sista allternativet är ju att sälja, men jag kan inte säga hej då till lilla Tottis, vi har ju varit genom så mycket. Jag skulle oroa mig för hur hon har det.

 

Så ja, jag sitter mest hemma och i stallet och tänker  på hur det blir med hästeriet. Tänk att allt det här hände på grund av en liten dum krock! Jag menar vår  bil är lite krockad, men den går att köra det är bara bagageluckan som inte går att stänga! Och jag satt där med bilbälte på och smälde ändå i huvudet så pass hårt att kotan förflyttades

 

Nu har jag inte ridit på en och en halv vecka, jag slog i ryggen i krocken vi hade... Och jag har problem med min nacke och rygg nu. Det är min tränare som rider Erilia vilket är bra eftersom hon utvecklas, men tråkigt eftersom jag själv inte kan rida. 

 

Min helg har inte varit den bästa direkt, eller lördagen var väl okej men igår var en sådan dag som jag inte borde ha klivit upp ur sängen.

 

När jag gick in i köket där marsvinen bor på morgonen, pep de inte som vanligt ett av de låg i ett hörn och de två andra kollade nervöst på henne, när jag gav de mat, gick bara en i taget fram för att äta en av de satt kvar med den liggande i hörnet. När jag tog upp henne var hennes fot svullen och blödde. Vi åkte fort till djurakuten, där fanns dock ingen marsvinsvet. fram till kl. 9.00 så vi åkte hem en stund med henne för att hon inte skulle sitta i "sjukhuslukten" och bli nervös. När vi kom tillbaka var veterinären på plats då foten var för svullen för att känna på den gick vi in i röntgen, där visade det sig att inte bara foten är bruten utan att hon har ett fel i sitt knä.. Vi fick en massa medicinering utskriven och om hon lever som hon brukar får hon behålla sitt ben, äter eller dricker hon mindre eller inte alls måste vi åka in för amputering. Det kan hända att det behövs ändå.

 

När vi kommit hem och tryck i all medicin i det stackars lilla djuret åkte vi och handlade, eftersom vi hade nära och bra till stallet så åkte vi dit. Väl i stallet visar det sig att boxarna inte skulle mockas denna dag, så jag fick mocka själv. Sen kom jag på att jag ju i lördags tagit hem all utrustning för att smörja den, vi satte oss i bilen för att hämta den. 

 

När vi kommit en kort bit på väg så körde en bil in i vår bil. Jag slog till nacke, skulderblad och rygg min sambo har nu bara ont i nacken. Vår bil är lite sämre, bagageluckan är helt sönder och inbuktningen är rejäl. 

 

Så om man ska lita på ordspråket att imorgon blir en bättre dag så borde jag köpa lotto och vinna idag

 

Redan på bussen hem igår kände jag att det var dags att skärpa sig. Inte tveka på varken mig eller ponnyn, hade jag gjort det i början av vår tid skulle hon aldrig ha kommit dit hon är nu. Och absolut inte ge upp! 

 

Jag peppade mig själv lite med resan vi gjort, en resa jag gjort själv till en stor del, med duktiga tränare på marken. Men skulle jag inte kunnat ett dugg skulle vi välaldrig kommit dit vi är idag. Så jag åkte till stallet idag inställd på att hoppa upp på ponnyn och försöka och visst gick det bättre då man tänkte så :)